.

Vår älskade älskade katt Zony blev kasterad igår. Det var bland det värsta jag varit med om. En känslofylld dag för mig. Allt gick bra när vi lämnade och hämtade honom, men när vi sedan kom hem och han började vakna till, det var då det var jobbigt. Att behöva se honom gå och ramla omkull och somna på fläcken var hemsk jobbigt. Han tog några steg, vinglade, korsade bakbenen och ramlade -somnade. Han försökte busa som vanligt och hoppa upp på fönsterbrädan, men vi fick fånga han i luften för han kom inte ens halvvägs upp. Jättehemsk var det. Tyckte så synd om honom och ångrade att vi kasterat han.

Idag är han mycket piggare, är så skönt att se. Han springer och busar som vanligt fast han orkar inte hålla på lika länge. Hoppas på att han inte ska gå omkring jamandes och klättrandes på väggarna längre. Han kommer må mycket bättre av det här, att slippa könsdriften. Vi id-märkte honom också, det känns också väldigt bra. Nu är det vaccination och försäkring kvar.